Ibland har man tavel-tur

Ibland har man en alldeles osannolik tur. Osannolik, säger jag. Sån där tur som man ser på "Plötsligt så händer det"-trisslott-reklamen. Sån tur.

Och just en sån tur hade jag alldeles nyligen.

För se vad jag fyndade på auktion. En tavla som ingen ville ha. Förutom jag. Och OM jag ville ha den. Absolut att jag ville ha den. Jättemycket ville jag ha den.

Jag är ingen tavelmänniska annars, och absolut inte en sån människa som skulle få för mig att köpa "konst" för tusentals kronor. Och jag vet inte vad konstnärer heter mer än han den där Gogh (fast det är för att han skar av sig örat egentligen, för det tyckte jag var jätteläskigt gjort).

Men ändå. Denna tavlan är underbar. Och ovärderlig. Se motivet, liksom. Ovärderligt och vackert.

Och vilken tur att ingen mer än jag visste om det, att den var ovärderlig, när jag ropade in den. För då hade det inte räckt med några kronor bara, som jag gav för den nu.

Och nu hänger den vackra tavlan på väggen här hemma hos mig. Hemma hos mig, liksom. För som sagt, ibland har man tur.